top_sve.jpg

GRANÅSAS FACILITETER OCH HÄSTPLATSER

På Granåsa hästgård bor hästarna i ett stort lösdriftsstall. I stallet finns plats för flera olika lösdriftsgrupper, samt två mindre hagar för enskilda hästar i träning, nya hästar och eventuella sjuklediga hästar. Varje grupp har sitt eget inneutrymme och en skogshage med fast men varierande botten. Från hagarna kan hästarna gå direkt vidare till betena, som ibland ger hästarna mera utrymme även vintertid då underlaget och väderförhållandena tillåter. För att sköta hästarna och deras utrustning finns stallets varma del med sadelkammare, vattenbox, torkrum, foderkammare samt fyra boxar. Boxarna används endast för tillfällig inkvartering och som skötselutrymme.

 


Hästarna får för tillfället hö tre gånger om dagen eller mer eller mindre fritt från hönät. För att hålla flockarna lugna och undvika gräl om maten, måste vi se till att de alla får tillräckligt med hö, så att de inte går hungriga, vilket ofta innebär mera hö än de är vana att få i boxstall. Den största utmaningen i lösdriften är just grovfoder-, dvs hö-, utfodringen. Hur mycket hö skall man ge så att ingen hysteriskt hungrigt kastar sig över nästa högiva och så att inte den feta hästen blir för fet eller den magra magrar ytterligare? Vårt problem brukar vara att de blir för runda... För att hindra hästarna att äta upp höet direkt, använder vi småmaskiga hönät, vilka tvingar hästarna att äta lite långsammare, så att det inte blir så långa pauser mellan högivorna. Kraftfodret är lättare. En del av hästarna matas enligt överenskommelse av personalen men de flesta hästarna får kraftfodret genom foderautomaterna. Hästarna har ett identifieringschips runt halsen så att automaten känner igen den när den går in i utfodringsspiltan. Automaten portionerar sedan ut kraftfodret i små mängder dygnet runt, vilket är det absolut bästa sättet för hästen att äta och tillgodogöra sig sitt kraftfoder. Bakporten hindrar de andra hästar kommer åt att störa hästen medan den äter och via datorn kan personalen kolla att alla hästar äter. Utfodringen av hö kommer också i vissa grupper att delvis ske med hjälp av automater, så att magra hästar kan få mera hö än de tjockare hästarna. Annars äter alla hästar höet samtidigt, eftersom det hör till deras sociala beteende, precis som betandet. Det gäller bara att se till att det finns tillräckligt med hönät så att ingen häst blir utan. På sommaren har Granåsas hästar ca 20 ha bete till sitt förfogande - betet begränsas enligt hästarnas hull. 

För verksamheten på Granåsa finns det en ridplan på 35m x 70m, manege på ca 22m x 63m och en round pen. I samband med manegen finns ett uppvärmt klubbrum med omklädningsrum, wc och dusch. Från klubbrummet kan man följa med verksamheten i manegen och på ridplanen. Hinderpark med specialhinder står också till kundernas förfogande.


Naturenlig hästhållning

Granåsas verksamhetsidé är att förverkliga en så naturenlig livsmiljö som möjligt för hästarna och därför erbjuder vi högklassiga lösdriftsplatser där hästarna lever i flock med gott om utrymme.

Eftersom hästen har helt annorlunda naturliga behov än vi människor, är det viktigt att vi studerar deras levnadsvanor och lär oss förstå deras behov. Till hästens livsviktiga behov hör socialt umgänge i flock, möjlighet till rörelse och mer eller mindre ständigt intag av grovfoder. Det är tyvärr omöjligt att ha helt naturlig hästhållning, eftersom våra hästar ändå är tama hästar. Naturenlig hästhållning däremot, betyder att vi ger våra hästar så naturliga levnadsförhållanden som möjligt. Eftersom vi vill hålla hästar för vår egen rekreation anser vi att det är vår skyldighet att skapa en så naturlig miljö som möjligt för att säkra deras välmående.

I naturen rör sig hästflocken tiotals kilometer per dygn, betar ca 16 timmar och sover endast 4 timmar. Då flocken ständigt är i rörelse, varierar också den växtlighet som hästarna äter. Då hästarna tillbringar mycket tid med att äta är deras kroppshållning avslappnad med huvudet nere.

Genom naturenlig hästhållning kan vi påverka så gott som alla av hästens naturliga behov. I flocken tillgodoses hästarnas sociala behov, som till exempel att röra vid och skrapa på varandra, att äta och sova nära varandra, samt att leka tillsammans. I lösdriften kan hästarna röra sig fritt och genom att planera hagarna och placera till exempel vattnet en bit från höet kan vi ordna ännu mera rörelse åt dem. Utfodringsautomaterna ordnar även den lite sysselsättning för hästarna. Även om de inte får mycket kraftfoder så går hästarna ändå med jämna mellanrum och kollar om det finns mat i automaterna.

Den naturenliga hästhållningen är grunden till god träning, eftersom endast en fysiskt och mentalt balanserad häst kan utvecklas optimalt. Hästar i flock är för det mesta lugna och harmoniska då de vet flockens spelregler och känner sig trygga i de andra hästarnas sällskap. Den tryggheten kan de ta med sig även vid umgänge med människor.

Liv i lösdrift passar de flesta hästar, förutom de som inte lärt sig att leva och kommunicera med andra hästar utan överdriven aggression eller rädsla - det gäller t.ex. en del valacker, som kanske blivit sent kastrerade, men även ston kan visa ett aggressivt eller överdrivet undanflyende beteende. Ofta går det aggressiva eller överdrivet rädda beteendet över efter en tid, eller så försöker vi hitta en mera lämplig flock åt hästen eller så måste hästen tyvärr flytta ifall den orsakar stress eller fara för de andra hästarna. Lösdriftsliv förutsätter dock att hästen ägare är med på noterna; hästen kan ofta ha små sår som uppkommit när hästen leker med andra hästar eller då den inte väjt i tid för en annan häst som är högre i rang, den bygger päls på ett annat sätt, den börjar kanske tycka att det är lika roligt i hagen som på ridplanen och kommer inte längre emot vid porten etc., eller så kräver den massor mera motion för att inte blir tjock av att äta mera hö än den gjort på box.

 

 

PERSONAL

 

Åsa Grönlund

f 1981 i Bromarv
Kandidat i humanistiska vetenskaper (franska) vid Åbo Akademi, studier i pedagogik för språklärare.
Ägare av Kvis gård
__________________________________________________________________


Jag är uppvuxen på en lantgård, började rida på ridskola vid åtta års ålder och min först ponny fick jag 1992 då jag var alldeles för ung och oerfaren. Många saker lärde jag mig genom försök och misstag eller så lärde jag mig ingenting alls. Ponnyn lärde mig sist och slutligen ganska mycket, som till exempel hur hästens fysiska skick påverkar beteendet och hur illa hästen kan må och hur frustrerad den kan bli om man inte märker och tackar den för alla små och stora försök den gör för att förstå människan och ryttaren. Många missförstånd tror jag att kunde ha undvikits om jag hade haft kunnig hjälp till hands. Men på grund av alla missförstånd mellan mig och ponnyn blev jag också intresserad av natural horsemanship via Leslie Desmond, och det är jag tacksam för.

År 2001 inledde jag mina språkstudier i franska vid Åbo Akademi och studierna är ännu slutrakan, vi för se om jag någonsin hinner skriva gradun... Vid sidan av studierna har jag också fortsatt med mina ”häststudier”. Den första kontakten med s.k. naturligt hästmannaskap hade jag fått redan 1997 på Leslie Desmonds klinik. Sedan dess har jag lärt mig mera av både finska och utländska läromästare i branschen och utvecklats som ryttare och hästhanterare. Ett stort steg framåt tog jag när jag var i USA sommaren 2002 som praktikant på The Natural Gait och bekantade mig med olika proffs inom naturlig hästmannaskap och fick träna på olika hästar och mulåsnor. Under den tiden insåg jag vad jag kunde sträva efter i min hästhantering och jag fick bättre självförtroende och en tydligare bild för mitt arbete med hästar. Jag lärde mig att det finns många skickliga hästmänniskor i världen, som lär ut tekniker att använda i olika situationer med hästar. Men jag lärde mig också att det finns riktiga hästkarlar och -kvinnor som anpassar sig enligt situationen och som t ex. med bara tio minuters hantering av hästen i repgrimma kan få en lite motsträvig och avstängd häst känslig och samarbetsvillig - en häst som efter det fungerar med lösa tyglar och nästan med tankens kraft även då man rider. När jag fick se sådana hästmänniskors arbete och också själv känna slutresultatet i hästen, förstod jag vad mitt mål är när det gäller hästhantering. Frågan är förstås om jag någonsin kommer att nå den nivån…

2003 ökade mina hästar till antalet mer eller mindre av slumpen och efter att ha tillbringat en kortare studieperiod i Frankrike, fortsatte jag med valackerna Reinis och Boris samt senare gotlandsrusset Gutes hjälp att gå framåt i min ridning, körning och hästhantering, ibland genom att först gå bakåt och sedan framåt igen. Jag fick också, genom att hjälpa till i stalllet, mer erfarenhet av hur det är att sköta ett hästföretag, med allt vad det innebär från att städa gödsel till att utbilda hästar. År 2007 köpte jag Kvis gård. År 2009 flyttade hästarna in på Granåsa och på hösten stod stallet och manegen färdiga. År 2009 bekantade jag mig också för första gången på riktigt med den s.k. klassiska ridningen via fransmannen Didier Bonlieu och svenska Hanna Engström (Akademisk Ridkonst) - en helt ny värld öppnade sig och mina hästar tog tacksamt emot.

Och hur kunde jag nästan glömma: år 2008 kom stoet Rubina in i mitt liv. Hon skulle bli lektionshäst, hon höll inte med. Reini har kanske varit min största utmaning då det gäller s.k. problemhästar, men Rubina försöker varje dag lära mig mera ödmjukhet och tålamod - månne hon inte är nöjd någon dag. Nuförtiden går hon redan samlad galopp istället för att klättra kring väggarna, så jag kan t.o.m. på att sätta henne i lektionsjobb nu och då, bara jag har rätt sorts ryttare. :)

För att hålla min kropp i skick och därmed utveckla min ridning så har jag regelbundet gått på Pilates i många år. År 2014 på våren började jag även med thai chi, eftersom jag har märkt att min nästa utmamaning är att bli ännu mera närvarande och ett med min kropp, för att kunna vara ett med hästen.

I hästarnas sällskap upphör ens egen utveckling aldrig bara man är öppen för hästarnas signaler. Jag har de bästa lärarna just i hästarna så länge jag bara kommer ihåg att lyssna på dem och uppmärksamma deras signaler. Jag hoppas att även du kan komma till Granåsa och lära dig av alla våra hästar!

 

 

 

Tiia Kähönen

Stallskötare

 

 

Sara Autelo

Sara bor på gården och driver sin egen firma med egen verksamhet. Link till Saras blogg: http://sautelo.wordpress.com/

Sara håller lektioner i Akademisk Ridkonst - både markarbete och ridning och driver klubbverksamhet för barn, där det viktigaste är att barnen har trevligt tillsammans i grupp och samtidigt lär sig att hantera och sköta hästarna. Vintern 2012 (oktober-december/mars 2013) befinner sig Sara på Gotland i Sverige var hon vidareutbildar sig inom Akademisk Ridkonst

 

 

 


 

Administrator